För två veckor sedan packade jag min resväska och tog tåget ner till Kristianstad, det var en trevlig resa och hotellet där jag skulle tillbringa natten på var mysigt..
Kl 7 skulle jag infinna mig på sjukhuset.. där gick det fort.. narkosläkaren kom och pratade lite och sen "min" operationsläkare, jag skulle opereras först och kl 7:30 var jag nere på operation.. fick narkos och vips så var jag uppe på uppvaket igen.. jisses va det gick fort.. Torsdagen flöt på bra och jag mådde så bra.. fredagen skulle man börja äta olika soppor, fil etc.. och det gick bra det med..
Kl 14 kom Dennis och hämtade mig och en annan kille som skulle åka med hem till Göteborg.. vägen hem vilade jag mest och tog det lugnt.. väl hemma möttes man av två galna hundar.. jisses vad jag saknade dom.. efter en timma hemma började jag må sämre kräktes en massa blod och vid 21 tiden bestämde jag mig för att åka in till Sahlgrenska Sjukhuset.. Så sjuk jag kände mig.. ångrade inte operationen men otur att just jag skull bli så dålig.. men på akuten gick det fort prover tagna, droppet satt och sen vidare för en skiktröntgen med kontrast, sen upp till avd 136.. avd 136 är avd där dom personerna ligger som gör Gastric by passer i Göteborg.. så där kände jag mig trygg.. sattes på svält och fick massa dropp och smärtlindring.. Vilken underbar personal.. man kände sig som en prinsessa..
lördagen kom och jag kände mig ganska risig men med mediciner och dropp så härdade jag iallafall ut..
söndagen då började jag känna mig något bättre och fick testa dricka vatten vilket gick bra.
måndagen kom och nu fick jag börja med soppor igen och denna gången gick det bra, skickades ner på ytterligare en skiktröntgen denna gången såg den bättre ut men det är trångt i den nedersta kopplingen kan man säga.. så nu skulle jag flyta i 4 veckor i stället för 2 veckor.. men det gör inget.. viktigaste är att jag slipper operera om mig.. FÖRHOPPNINGSVIS...
TISDAG... äntligen skulle jag få åka hem på em. om jag mådde bra och det gjorde jag.. jisses va jag längtade efter hemmet.. mamma och pappa kom upp och hämtade mig och körde mig hem.. och väl hemma möttes jag av mina älskade små gummor.. jag bara satte mig ner på golvet.. tårarna bara rann, dom var helt tokiga.. sen låg dom som frimärke på mig resten av kvällen, knappt så dom ville gå med Dennis ut på promenad..
Nu två veckor efter operationen mår jag jättebra, har inte ångrat min operation men så synd att det inte gick bra från början..
Det enda som är lite jobbigt är att man är så trött.. men det blir sakta bättre det med.. i dag har jag tom orkat baka en tårta som jag var uppe på Sahlgrenska av 136 och lämnade.. Det var mycket uppskattat..
Äntligen är mitt nya liv på väg..
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar